Kakor (cookies) ZHERO använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

En trafikerad bilbro över ett sund.

Vad kan du om säkra vägar?

En trygg trafik är inte bara upp till den enskilda människan. Det är ett delat ansvar där de som konstruerar vägarna gör sitt yttersta för att du ska kunna begå misstag utan att det kostar dig eller någon annan livet. Vad vill du veta om säkra vägar?

Trafiksäkerhetskameran

Hastigheten är den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följder en olycka får. Tack vare Sveriges 2000 trafiksäkerhetskameror, i dagligt tal ofta kallade fartkameror, varvar vi ner där det behövs som mest, det räddar cirka 20 liv varje år och 80 personer slipper bli allvarligt skadade.

Frågetecken Visste du att 70 procent gör tummen upp till trafiksäkerhetskameror?

Trafiksäkerhetskameror har funnits sen åtminstone 1905. Tidningen Popular Mechanics rapporterar om ett tidigt patent för en ”kamera som mäter tid för att fånga motorister”. Uppfinningen gjorde det möjligt att ta bilder med tidsangivelser medan ett fordon rörde sig mellan två punkter på en vägsträcka.

Farthindret

De ser olika ut beroende på var i världen du är: Vissa är formade som en bula, andra som grova räfflor medan en del ser ut som en orm där du måste köra slalom för att komma fram. Alla har de samma syfte - att få dig att varva ner på platser där människor rör sig.

1953 satt fysikern Arthur Compton och retade sig på bilar som dammade förbi universitetet där han jobbade. För att få bukt med fortkörarna tog han fram en vägbula som tvingade förarna att sakta ner: Comptons tanke var att man skulle lyfta från sätet på ett ”lagom obehagligt” sätt, och därmed lära sig till nästa gång. Det funkade och bulorna blev en världssuccé. Men något Nobelpris för trafiksäkerhet blev det inte. Däremot ett i fysik 1927.

Fartgränsen

80 är den högsta hastighet som är möjlig att överleva vid en frontalkollision mellan två personbilar, men då krävs att man sitter i en bil av högsta säkerhetsstandard och använder bilbälte. Faktum är att risken att dö vid en krock nästan halveras om du bara sänker från 90 till 80. Lägre fart ger även andra vinster, som mindre bränsleförbrukning och lägre utsläpp.

Frågetecken Visste du att om medelhastigheten sänks med bara 1 kilometer i timmen räddar vi 15 liv?

15 kilometer i timmen, så fort fick du köra bil i Sverige 1907. När det var ljust. När solen gått ner var det 10 kilometer i timmen som gällde. 1930 hade reglerna märkligt nog blivit slappare och handlade om att du inte fick ”köra fortare än att du kunde stanna inom den sträcka av väg som du kunde se med blotta ögat”.

Mitträcket

Mitträcket har delat oss i två läger sen slutet at 1990-talet och bygger på samma princip som motorvägar. Sen införandet har hundratals mil räcke dragits från Lund till Luleå, och ju fler mil som delas av, desto fler liv räddas.

Visste du att mitträcken är det som räddar flest liv i trafiken?

1997 var dyra motorvägar enda sättet att separera körfälten. I och med Nollvisionens grundande samma år ställdes frågan om det inte gick att göra även mindre vägar mötesfria. Så kallade 2+1-vägar med räcke i mitten hade funnits på ritbordet redan 1934, men det var först 97 som dåvarande Vägverket gav grönt ljus att testa idén på en olycksdrabbad sträcka utanför Gävle. En tid efter invigningen tappade en kvinna kontrollen över bilen och körde in i räcket, hade det inte funnits skulle ytterligare liv skördats i en frontalkrock. Strax efter olyckan kom en tårta till Vägverket i Borlänge med hälsningen ”Jag hade varit död utan er”.

Rondellen

I en fyrvägskorsning får olyckor ofta allvarliga konsekvenser. Genom att omvandla korsningen till en rondell sjunker farten, det gör att vi hinner se varandra och sakta ner i tid. Dessutom blir den så kallade krockvinkeln lindrigare vid en kollision. 

Frågetecken Visste du att olyckor i rondeller nästan aldrig leder till dödsfall?

”Cirkulära korsningar” är en föregångare till rondellen och den första byggdes i engelska Bath redan 1768, två årtionden före franska revolutionen. Varianten som hanterar motordrivna fordon kan spåras till bilens barndom: 1905 designade arkitekten William Phelps Eno den berömda Columbus Circle i ena hörnet av Central Park i New York.

Räfflade vägar

Räfflor i vägen är som ett osynligt räcke som håller dig i rätt fil. Tack vare oväsendet och vibrationerna undviker många trötta förare att göra en avåkning eller, om räfflorna är infrästa i mitten av vägen, komma över på fel sida.

Frågetecken Visste du att räfflade vägar är en amerikansk uppfinning?

Ljudet från räfflor i vägen hördes första gången på Garden State Parkway i New Jersey 1952. Sen dess har de spridits över världen och påhittiga konstnärer i exempelvis Danmark har skapat så kallade Musical Roads som en vidareutveckling av uppfinningen. Åker du på en ”musikväg” rullar du över räfflor som genom sin form ger ifrån sig en melodi istället för brölande oväsen.

Geofencing

Geofencing är en geografisk zon där uppkopplade fordon kan styras på olika sätt. Till exempel kan tekniken användas för att dra ner hastigheten till gångtempo för alla fordon på en gågata.

Frågetecken Visste du att det rullar bussar i Göteborg som slår om från diesel till el i innerstan för att minska utsläppen?